Sitter i styrelsen för ett affärsnätverk för företagande kvinnor i Örnsköldsvik – KlöverDam – och vi ska precis påbörja arbetet med att hitta årets normbrytare i Örnsköldsvik. Det blir första gången priset "Årets normbrytare" ska delas ut på vår lokala företagarkväll och vi sitter just nu och gnuggar våra geniknölar i jakten på den som uppfyller våra kriterier.

Men varför ska vi, ett affärsnätverk, dela ut ett pris till någon som inte följer normen kan man ju fråga sig, right?

Behovet av avvikare eller normbrytare

Jo, allt fler studier påpekar vikten av olikhet för att uppnå en större kreativitet och innovationsförmåga, och därmed också utveckling. Olikhet, i sin tur, innebär att man som person inte tänker och agerar som alla andra. Denna strävan efter att agera och tänka som alla andra har sin grund i våra normer och vår önskan att följa strömmen, att inte avvika. Men, det  ju avvikarna, normbrytarna, som vågar se utanför ramarna, det är ju normbrytarna som får saker och ting att hända och det är normbrytarna som vi behöver för att få till stånd en utveckling och inte stagnera som samhälle.

Eftersom vi har alla ett ansvar för att inte peka ut normbrytande beteende som felaktigt har vi i KlöverDam valt att istället lyfta upp det som något positivt och som en möjlighet istället. Vi kan med detta pris sätta fokus på att det egentligen är normen som är ”problemet”, och inte den eller det som avviker från den.

Individens ansvar

Slutligen så är det dock viktigt att poängtera att det, i förlängningen, krävs en ökad insikt och en förändring på individnivå för att en hållbar och långsiktig utveckling ska ske. Med andra ord att vi som personer vågar och vill ifrågasätta det invanda och tillåter olikheter och ser det som något positivt. Som de säger, ”man kan leda åsnan till vattnet, men inte tvinga den att dricka”.

”Without deviation from the norm – progress is not possible” – Frank Zappa