{"id":628,"date":"2024-10-02T10:48:47","date_gmt":"2024-10-02T08:48:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/?p=628"},"modified":"2024-10-02T12:56:39","modified_gmt":"2024-10-02T10:56:39","slug":"grunden-i-interkulturell-kommunikation-det-kulturella-rastret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/grunden-i-interkulturell-kommunikation-det-kulturella-rastret\/","title":{"rendered":"Grunden i interkulturell kommunikation \u2013 det kulturella rastret"},"content":{"rendered":"<p>Det <a href=\"https:\/\/bookboon.com\/sv\/interkulturell-kommunikation-ebook\">kulturella rastret<\/a> p\u00e5 individuell niv\u00e5 \u00e4r f\u00f6r-givet-tagna oreflekterade f\u00f6rest\u00e4llningar om det egna f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet och bidrar till ett egocentriskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, det vill s\u00e4ga att individen utg\u00e5r fr\u00e5n att dess s\u00e4tt att vara \u00e4r det mest normala. Det \u00e4r genom alla de ing\u00e5ende delarna i det kulturella rastret som verkligheten tolkas, bed\u00f6ms och d\u00f6ms och ger kollektivet respektive individen svar p\u00e5 olika existentiella fr\u00e5gor. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att beskriva den som en form av mental h\u00e5rddisk.<\/p>\n\n\n\n<p>Den kulturella rastret handlar om hur vi ser p\u00e5 v\u00e4rlden och hur vi tolkar, bed\u00f6mer och d\u00f6mer h\u00e4ndelser och beteenden runt omkring oss. Den formas p\u00e5 flera niv\u00e5er \u2013 samh\u00e4lleligt, gruppniv\u00e5 och individuellt \u2013 och kan relateras till allt fr\u00e5n nationell tillh\u00f6righet och etnicitet till k\u00f6n och till och med idrottslag eller f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r vi diskuterar gemensam kultur t\u00e4nker vi ofta p\u00e5 nationella identiteter, men kulturell rastret kan skapas i alla typer av grupper d\u00e4r m\u00e4nniskor delar en gemensam syn p\u00e5 v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<h2><strong>Vad bygger upp det kulturella rastret?<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>Kulturellt raster best\u00e5r av m\u00e5nga delar, s\u00e5som:<\/p>\n\n\n\n<ul><li><strong>V\u00e4rldsbild:&nbsp;<\/strong>Den l\u00e4gger grunden till det som en specifik kultur v\u00e4rderar h\u00f6gt och som tar sig i uttryck i v\u00e4rderingar, attityder och beteenden.<\/li><li><strong>V\u00e4rderingar:&nbsp;<\/strong>Vad vi anser \u00e4r viktigt och v\u00e4rdefullt.<\/li><li><strong>Attityder:&nbsp;<\/strong>Hur vi f\u00f6rh\u00e5ller oss till olika situationer.<\/li><li><strong>Beteenden och normer:&nbsp;<\/strong>V\u00e5ra beteenden och vilka regler som styr hur vi agerar i olika sociala sammanhang.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3><strong>V\u00e4rldsbildens roll<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>V\u00e5r v\u00e4rldsbild \u00e4r en central del av v\u00e5r kulturella identitet. Den formar v\u00e5ra v\u00e4rderingar och hur vi agerar och ger oss en ram f\u00f6r hur v\u00e4rlden fungerar. En v\u00e4rldsbild inneh\u00e5ller fyra viktiga funktioner:<\/p>\n\n\n\n<ol><li><strong>F\u00f6rklarande funktion:&nbsp;<\/strong>Den hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 meningen bakom v\u00e5r existens, ofta kopplad till religion, filosofi eller politik. <\/li><li><strong>Psykologisk funktion:&nbsp;<\/strong>Den besvarar etiska fr\u00e5gor och p\u00e5verkar hur vi relaterar till varandra, vilket skapar trygghet och delaktighet.<\/li><li><strong>Sammanh\u00e5llande funktion:&nbsp;<\/strong>Den hj\u00e4lper oss att strukturera verkligheten genom spr\u00e5k och kategorier. Vad som \u00e4r r\u00e4tt, fel, gott eller ont.<\/li><li><strong>Likriktande funktion:&nbsp;<\/strong>Den handlar om relationen mellan medlemmarna i den specifika kulturen och definierar hur mycket vi v\u00e4ljer att underordna oss gruppens normer och v\u00e4rderingar.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<h3><strong>V\u00e4rderingar och attityder<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>V\u00e4rderingar, som grundas under uppv\u00e4xten, p\u00e5verkar hur vi agerar och hur vi ser p\u00e5 andra. V\u00e4rderingar \u00e4r grundl\u00e4ggande uppfattningar om vad individen eller kollektivet anser vara v\u00e4rdefullt och vilka v\u00e4gval som b\u00f6r tas i just den specifika kulturen. Ofta inser vi f\u00f6rst m\u00e5nga \u00e5r senare att v\u00e5ra handlingar pr\u00e4glas av v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrars v\u00e4rderingar, som vi f\u00e5r ta del av via uppfostran, vilket kan leda till att vi oavsiktligt upprepar beteenden.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote\"><p>I ett samh\u00e4lle som pr\u00e4glas av en filosofisk v\u00e4rldsbild, konfucianism (Asien, med Kina och Sydkorea i spetsen), \u00e4r en av de mer grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingarna respekt f\u00f6r m\u00e4nniskor med mer makt eller h\u00f6gre hierarkisk niv\u00e5. Det inneb\u00e4r bland annat att den som \u00e4r underordnad inte ifr\u00e5gas\u00e4tter den som \u00e4r \u00f6verordnad inf\u00f6r andra f\u00f6r att inte den \u00f6verordnade ska \u201dtappa\u201d ansiktet, vilket \u00e4r mycket negativt i den asiatiska kulturen. Det kan i sin tur \u00e4ven p\u00e5verka den underordnades egen position negativt. Under den tid jag och familjen bodde i Kina \u00e5kte jag ibland med f\u00f6retagets chauff\u00f6r Jack, som aldrig eller s\u00e4llan ifr\u00e5gasatte mina f\u00f6rslag p\u00e5 v\u00e4gval trots att han visste b\u00e4ttre. Det innebar ofta, och helt on\u00f6digt, fel v\u00e4gval och mycket l\u00e4ngre restider.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Attityder \u00e4r f\u00f6renklade och generella uppfattningar om n\u00e4stan allt. De \u00e4r baserade p\u00e5 v\u00e5ra v\u00e4rderingar och p\u00e5verkar hur vi bed\u00f6mer situationer. Attityden p\u00e5verkar hur individen ska v\u00e4rdera och f\u00f6rh\u00e5lla sig i en viss situation eller gentemot en person eller ett objekt. De underl\u00e4ttar ocks\u00e5 f\u00f6r individen att organisera och skapa ordning i en ofta kaotisk vardag. \u00c4ven om det g\u00e5r att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5ra attityder, s\u00e5 tar det tid (ibland s\u00e5 l\u00e4nge som 3-5 \u00e5r) och kr\u00e4ver arbete.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Fr\u00e5n attityder till stereotyper<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Ibland kan v\u00e5ra attityder utvecklas till stereotyper, som \u00e4r f\u00f6renklade uppfattningar om grupper av m\u00e4nniskor. Att stereotypifiera inneb\u00e4r att individen, med utg\u00e5ngspunkt i en annan individs eller objekts yttre attribut eller egenskaper, omedvetet drar slutsatser om individens eller objektets inre egenskaper, personliga karakt\u00e4r eller motiv. Detta kan leda till misstag och f\u00f6rdomar. Det \u00e4r viktigt att vara medveten om dessa f\u00f6r att inte handla baserat p\u00e5 felaktiga antaganden, dvs n\u00e4r vi tolkar, bed\u00f6mer och d\u00f6mer utifr\u00e5n v\u00e5ra stereotyper.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote\"><p>\u201d<em>Stereotypes are half-truths, and as such they are undesirable in intercultural communication; half the truth is not enough<\/em>\u201d (Hofstede, 1997).<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<h3><strong>Beteenden, normer och social kontroll<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Beteende \u00e4r de handlingar individen v\u00e4ljer att utf\u00f6ra beroende p\u00e5 de val individens attityd ger upphov till. Den kan ocks\u00e5 beskrivas som en reaktion p\u00e5 attityder, stereotyper eller f\u00f6rdomar individen b\u00e4r p\u00e5. Beteendet eller v\u00e5rt handlande kan vara b\u00e5de medvetna eller omedvetna och frivilligt eller ofrivilligt genomf\u00f6rda.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote\"><p>Om en grundl\u00e4ggande <em>v\u00e4rdering<\/em> \u00e4r allas lika v\u00e4rde (som i det h\u00e4r exemplet kopplas till skolans v\u00e4rld) blir f\u00f6ljden en <em>attityd<\/em> att alla, oavsett bakgrund s\u00e5som etnicitet eller k\u00f6nstillh\u00f6righet, funktionshinder eller annat, ska ha samma f\u00f6ruts\u00e4ttningar till likv\u00e4rdig utbildning, dr\u00e4glig skolmilj\u00f6 och kompetenta l\u00e4rare. Det i sin tur f\u00f6ranleder ett <em>beteende<\/em> d\u00e4r det f\u00f6rv\u00e4ntas att alla antas till en utbildning p\u00e5 lika villkor, f\u00e5r likv\u00e4rdiga betyg och behandlas lika av l\u00e4rarna. Denna attityd kan ocks\u00e5 v\u00e4ndas till en stereotyp, exempelvis att alla som bor p\u00e5 landet \u00e4r ointresserade av eftergymnasial utbildning, vilket kan leda till beteendet att l\u00e4rare p\u00e5 h\u00f6gstadiet omedvetet v\u00e4ljer att inte notera beg\u00e5vade elever med en bakgrund p\u00e5 landsbygden och definierar dem som ointresserade av skolan och goda betyg. Om stereotypen \u00f6verg\u00e5r till en f\u00f6rdom kan l\u00e4rarnas beteende bli att d\u00f6ma dessa elever som obeg\u00e5vade och d\u00e5 helt bortse fr\u00e5n deras beg\u00e5vningar eller anstr\u00e4ngningar.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Normer styr vad som anses vara normalt eller accepterat inom en kultur. De k\u00e4nns trygga och stabila f\u00f6r medlemmarna i kulturen. Vad som anses normalt eller acceptabelt beteende definieras av \u201dn\u00e5gra\u201d i gruppen, men uppr\u00e4tth\u00e5lls av alla gruppens medlemmar. Den kontrolleras via olika former av social kontroll och kan vara b\u00e5de inkluderande men ocks\u00e5 uteslutande till sin karakt\u00e4r. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att beskriva normer som ett \u201df\u00f6r givet-tagande\u201d av ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som skapar m\u00f6nster och bilder av hur omgivningen ser ut och fungerar. <\/p>\n\n\n\n<p>Att bryta mot normer kan g\u00f6ra att man uppfattas som <a href=\"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/normbrytare-en-nodvandighet\/\">normbrytare<\/a>, vilket ibland skapar oro i sociala sammanhang. Frank Zappa sa en g\u00e5ng:\u00a0<em>\u201dWithout deviation from the norm, progress is not possible.\u201d\u00a0<\/em>Normbrytare \u00e4r modiga m\u00e4nniskor, men deras handlingar kan vara sv\u00e5ra f\u00f6r andra att f\u00f6rst\u00e5 eftersom deras beteende inte kan f\u00f6rutses, vilket skapar otygghet. <\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r viktigt att inse att normer skiljer sig mellan kulturer, och vad som \u00e4r accepterat i en kultur kanske inte \u00e4r det i en annan.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Sammanfattning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Genom att f\u00f6rst\u00e5 och reflektera \u00f6ver v\u00e5rt kulturella raster och de faktorer som p\u00e5verkar v\u00e5ra v\u00e4rderingar, attityder och beteenden kan vi underl\u00e4tta v\u00e5r egen <a href=\"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/kommunikation-en-konst-och-inte-sa-latt\/\">communication<\/a> och utveckla en djupare <a href=\"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/interkulturell-kompetens-en-nodvandighet-i-en-global-varld\/\">interkulturell kompetens<\/a>. Denna f\u00f6rst\u00e5else \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att bygga starka relationer och f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur vi tolkar, bed\u00f6mer och d\u00f6mer andra utifr\u00e5n v\u00e5rt kulturella raster.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det kulturella rastret p\u00e5 individuell niv\u00e5 \u00e4r f\u00f6r-givet-tagna oreflekterade f\u00f6rest\u00e4llningar om det egna f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet och bidrar till ett egocentriskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, det vill s\u00e4ga att individen utg\u00e5r fr\u00e5n att dess s\u00e4tt att vara \u00e4r det mest normala. Det \u00e4r genom alla de ing\u00e5ende delarna i det kulturella rastret som verkligheten tolkas, bed\u00f6ms och d\u00f6ms och ger [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":310,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_seopress_robots_primary_cat":"none","_seopress_titles_title":"Grunden i interkulturell kommunikation \u2013 det kulturella rastret","_seopress_titles_desc":"Det kulturella rastret p\u00e5 individuell niv\u00e5 \u00e4r f\u00f6r-givet-tagna oreflekterade f\u00f6rest\u00e4llningar om det egna f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet och bidrar till ett egocentriskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, det vill s\u00e4ga att individen utg\u00e5r fr\u00e5n att dess s\u00e4tt att vara \u00e4r det mest normala.","_seopress_robots_index":"","_mi_skip_tracking":false},"categories":[9,49,1],"tags":[11,25,13,26],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/628"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=628"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/628\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":675,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/628\/revisions\/675"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/310"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=628"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=628"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=628"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}