Jobbar just nu med Maria Bervelius och Malin Berglund i v\u00e5rt bygge av en modell i hur man tar sig an begrepp som sexuella trakasserier och kr\u00e4nkningar i ungdomars v\u00e4rld (det vi kallar Process Reagera). Kr\u00e4nkningar kan kopplas till diskriminering som, enligt diskrimineringsombudsmannen, \u00e4r att n\u00e5gon missgynnas eller kr\u00e4nks och att missgynnande eller kr\u00e4nkningen har samband med n\u00e5gon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara b\u00e5de direkt eller indirekt.<\/p>\n\n\n\n
Vi har f\u00e5tt f\u00f6rm\u00e5nen att, tillsammans med l\u00e4rare och elever p\u00e5 Bj\u00f6rnaskolan, \u00d6rnsk\u00f6ldsvik, bygga denna modell via intervjuer, workshops och reflektioner. Att detta med sexuella trakasserier och kr\u00e4nkningar \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r b\u00e5de sv\u00e5rt att prata om och att f\u00f6rst\u00e5 sk\u00e4len till, \u00e4r tydligt vid samtal med elever och l\u00e4rare men att det h\u00e4nder var ocks\u00e5 solklart. Elever s\u00e5 unga som 12 \u00e5r fick till sig b\u00e5de verbala, ickeverbala och digitala kr\u00e4nkningar (bl.a. sk. \"dick picks\u2026, d\u00e4r \u00e4ven tjejer skickar bilder p\u00e5 sitt underliv och br\u00f6st\u2026\"), s\u00e5 gott som dagligen. Det f\u00f6rekom mellan kompisar, d\u00e5 var det OK och ans\u00e5gs inte vara kr\u00e4nkande, men sl\u00e4ngdes ocks\u00e5 ut till s\u00e5dana man inte k\u00e4nde, d\u00e5 var det inte OK och upplevdes kr\u00e4nkande. Vad \u00e4r sk\u00e4let till det och varf\u00f6r d\u00e5 kan man ju undra?<\/p>\n\n\n\n
Vid intervjuerna med fr\u00e4mst eleverna fanns ett visst m\u00f6nster - majoriteten av tjejerna var medvetna, verbalt intresserad av att diskutera \u00e4mnet, visserligen blyga men \u00e4nd\u00e5 intresserad av att f\u00f6rmedla en verklighet som de lever i medan killarna var initialt inte alls intresserad av att diskutera \u00e4mnen, hade varken sett eller h\u00f6rt n\u00e5got, hade sv\u00e5rt att koppla sina egna beteenden till n\u00e5got som kunde definieras som vare sig kr\u00e4nkningar eller trakasserier. Efter en stunds diskussioner kr\u00f6p det dock fram att jo, visst har de v\u00e4l h\u00f6rt n\u00e5got men inte var de mycket, typ\u2026 Detsamma g\u00e4llde vilka olika beteenden som kunde vara orsak till kr\u00e4nkningar och\/eller trakasserier - det slutade med att ungdomarna till och med efterfr\u00e5gade hj\u00e4lp i att l\u00e4sa av\/h\u00f6ra vad som kunde betyda ett \"nej, jag vill inte\". Efter en reflektion av dessa samtal (och andra jag haft) ins\u00e5g jag att s\u00e5 m\u00e5nga av v\u00e5ra unga, b\u00e5de tjejer och killar, befinner sig i ett limbo, de vet inte hur de ska avl\u00e4sa kroppsspr\u00e5k, de har sv\u00e5rt med att tolka tonfall och ironi, de inser inte allvaret i de ord som s\u00e4gs, de \u00e4r kommunikativt tond\u00f6va.<\/p>\n\n\n\n
Motsatsen till tond\u00f6vheten \u00e4r att vara kommunikativt kompetent, dvs det avser en individs f\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda spr\u00e5ket p\u00e5 ett meningsfullt s\u00e4tt i specifika situationer (Hymes, 1972) och det fr\u00e4msta anv\u00e4ndningsomr\u00e5de f\u00f6r spr\u00e5ket \u00e4r att kommunicera. Det kommunikativa sammanhanget, vilka som deltar i den, och kommunikationens syfte \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r hur spr\u00e5ket sedan anv\u00e4nds (Bardel, 2018, Skolverket). <\/p>\n\n\n\n
D\u00e4r k\u00e4nner jag att vi beh\u00f6ver veta mer; hur ser dagens ungdomar p\u00e5 sammanhanget - hur tolkar de situationerna; vad avg\u00f6r i deras v\u00e4rld vilka som f\u00e5r s\u00e4ga vad och n\u00e4r; vad menar de n\u00e4r de sl\u00e4nger ur sig ord som hora, kuksugare, fitta mm, n\u00e4r det i vissa sammanhang \u00e4r OK att bli tilltalade med dessa ord och i andra sammanhang ses som kr\u00e4nkande. <\/p>\n\n\n\n
Som en liten bit p\u00e5 v\u00e4gen i att f\u00e5 svar p\u00e5 ovanst\u00e5ende fr\u00e5gest\u00e4llning, s\u00e5 \u00e4r Process Reageras m\u00e5l \u00e4r att tillsammans med vuxna i ungdomarnas n\u00e4rhet och med ungdomarna sj\u00e4lva jobba fram en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur relationer skapas. I det s\u00e5 ing\u00e5r ocks\u00e5 att lyfta vad som ing\u00e5r i en dialog f\u00f6r att det ska k\u00e4nnas bra, hur sj\u00e4lvk\u00e4nsla skapas och vad man kan\/ b\u00f6r\/ ska och inte beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6r att anses OK som kompis. <\/p>\n\n\n\n
Ingen l\u00e4tt uppgift vi tagit oss an men vi ska g\u00f6ra vad vi kan f\u00f6r att realisera det\u2026!<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jobbar just nu med Maria Bervelius och Malin Berglund i v\u00e5rt bygge av en modell i hur man tar sig an begrepp som sexuella trakasserier och kr\u00e4nkningar i ungdomars v\u00e4rld (det vi kallar Process Reagera). Kr\u00e4nkningar kan kopplas till diskriminering som, enligt diskrimineringsombudsmannen, \u00e4r att n\u00e5gon missgynnas eller kr\u00e4nks och att missgynnande eller kr\u00e4nkningen har […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":374,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_seopress_robots_primary_cat":"none","_seopress_titles_title":"Kommunikativt tond\u00f6v \u2013 en utmaning\u2026","_seopress_titles_desc":"I v\u00e5rt bygge av en modell i hur man tar sig an begrepp som sexuella trakasserier och kr\u00e4nkningar i ungdomars v\u00e4rld (det vi kallar Process Reagera)","_seopress_robots_index":"","_mi_skip_tracking":false},"categories":[53,1,8],"tags":[25,26,54],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/357"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=357"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/357\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":647,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/357\/revisions\/647"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/374"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=357"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=357"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dcconsulting.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=357"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}